Domvallaskogen

Skyddsform

Det naturskogsartade området som ligger cirka 300 m sydväst om Domvalla avsattes 1999, som ett biotopskyddsområde. Naturskyddsföreningen har finansierat biotopskyddet till cirka 45 % och Skogsstyrelsen resten. Myndigheten har skött handläggningen. Markägarna Arne Andersson och Gunnar Axelsson har en mycket stor del i tillblivelsen av det skyddade området, och utan deras intresse hade skyddet inte kunnat genomföras vid detta tillfälle. En stor del i processen kan tillskrivas Sture Eriksson som varit initiativtagare.

Naturskyddsföreningen kunde bidra tack vare en donation föreningen erhållit från Dagny Kullman.

Skyddsformen garanterar ett långsiktigt skydd för ett skogsområde med dokumenterat höga naturvärden.

 

Skogen

Det skyddade området är 4,4 hektar och består av naturskogsartad barrskog med inslag av en del lövträd. Marken sluttar ganska brant åt norr och bördigheten varierar från låg bonitet i den övre delen av sluttningen till mycket hög bonitet i den nedre delen.

Trädskiktet är välslutet och domineras av gran med ett inslag av tall samt en del asp, björk, sälg och rönn. Buskskikt saknas i den slutna skogen. Fältskiktet är av blåbärstyp i den övre delen och övergår till gräs- och örttyp i den bördiga nedre delen.

 

Död ved ger liv

I området finns relativt rikligt med död ved i form av torrträd, högstubbar och lågor i olika nedbrytningsfaser. Kontinuerlig tillförsel av död ved är livsviktig för många organismer, som insekter, svampar och mossor. Flera av dessa är dessutom knutna till ett specifikt trädslag. Eftersom skogen är gammal finns stora förutsättningar för att död ved kontinuerligt kommer att tillföras. Detta borgar för en stor biologisk mångfald även i framtiden inom området.

 

Arter

I området finns främst en artrik kryptogamflora med signalarter som blåmossa, grön sköldmossa, rörsvepemossa, vågig sidenmossa, stubbspretmossa, gammelgranslav, blackticka, granticka, kötticka, rosenticka, ullticka, vedticka, gul fingersvamp, svavelriska, dofttaggsvamp, fjällig taggsvamp, koppartaggsvamp, orange taggsvamp, skarp dropptaggsvamp och svart taggsvamp samt kärlväxten knärot och några insekter som stekelbock och vågbandad barkbock.

 

Fri utveckling

Under överskådlig tid krävs ingen skötsel av den naturskogsartade skogen eftersom de arter som finns i området är mycket känsliga för plötsliga förändringar. Dessutom finns förutsättningar att arter som har krav på ännu äldre och orörda barrskogar kan tänkas etablera sig i området. Därför skall fri utveckling få råda.

 

Utmärkning

Gränsen för området märks ut med stolpar i hörnen med plastdekaler med ordet Biotopskydd och vita ringar målas runt trädstammar med en målad snöstjärna ovanför.

Tavlans plats är märkt med röd punkt på kartan. Stigen fram till området märks ut med röda prickar på träd och stolpar med riktningspilar. 

Mer information om Domvallaskogen

På 1990-talet fick Naturskyddsföreningen genom donation  av Dagny Kullman  135 000 kronor, som enligt donator skall användas till att bevara och vårda samt – om så anses lämpligt – även inköpa ett eller flera områden med ursprunglig eller på gammalt sätt hävdad natur, som är av betydelse för djurlivet.

Sådant område skall fredas från allmänhetens friluftsliv, motorism och jakt.

Om möjligt bör endast naturområde i Södermanland komma ifråga för inköp eller vård.

En hel del arbete inom Naturskyddsföreningen lades ned på att finna lämpligt objekt som överensstämde med testators önskemål och 1998 kom anmälan in till Skogsvårdsstyrelsen om slutavverkning på ett område i Gnesta kommun som berörde fastigheterna Avla 3:2 och Domvalla 1:1.

Det anmälda området består till största delen av äldre granskog i nordsluttning mot åkermark. Objektet är delvis flerskiktat med stor andel död ved både som torrträd och lågor i olika nedbrytningsstadier.

I det anmälda området ingår också en nyckelbiotop om ca. drygt  4 ha.

Vid nyckelbiotopsinventeringen fann man på en granlåga den för södra Sverige mycket sällsynta rosentickan som är enda fyndet i länet.

I övrigt är det riklig förekomst av tickor och en värdefull kryptogamflora, bl.a. har noterats följande signal- och rödlistade arter:

Rosenticka (Fomitopsis rosea)

Rörsvepemossa (Jungermannia leiantha)

Gammelgranlav  (Lecanactis abietina)

Ullticka (Phellinus ferrugineofuscus)

Vedticka (Phellinus viticola)

Bronshjon (Thymalus limbatus)

Larv av dvärgfjädervinge  (Tripplar rufipes)

Mycket spår av svamplevande insekter.

Objektet är lämpligt att använda i utbildningen av personal för inventeringsarbete som syftar till att hitta intressanta  och skyddsvärda biotoper.

1999-07-02 beslutade Skogsvårdsstyrelsen att det urskogsartade barrskogsbestånd omfattande 4,4 ha och vars gränser markerats på bifogad karta, skall utgöra ett biotopskyddsområde och inköptes till ett pris av totalt 298 000 kronor varvid Naturskyddsföreningen bidrog med 135 000 kronor.

Beslutet innebär att verksamheter eller åtgärder som kan skada naturmiljön inte får utföras inom området. Enligt Skogsstyrelsens allmänna råd är föryngsringsavverkning, gallring, röjning, plockhuggning, uttag av död ved, byggande av skogsbilväg, körning med maskiner som orsakar djupa spår, gödsling, kalkning och dikning exempel på arbetsföretag som kan skada naturmiljön i urskogsartade barrskogsbestånd. Ytterligare exempel är grävning, schaktning utfyllnad med eller tippning av avfall eller överskottsmassor, anordnande av upplag och andra arbetsföretag som kan medföra att naturmiljön förändras.

Basvägen som genomkorsar området och som löper nära den norra gränsen får användas och om så erfordras justeras och uppröjas så att den är farbar.